Organisationsremissen

Personalorganisationerna (PO) vid Lnu har vid upprepade tillfällen varnat för att omorganisationsdiskussionen blir en top-down-process och krävt delaktighet. Det svar vi har fått är att vi har uteslutits från alla diskussioner och i stället informerats vid några samverkansmöten. Nu har det följdriktigt kommit ett remissmissiv, som styr bort från de grundläggande frågorna om vad som gynnar verksamheten och arbetsmiljön, mot en snäv diskussion som skall ge önskvärda eller hanterliga svar för dem som vill driva igenom en genomgripande omorganisation.

Vi vill stryka under att vi inte har haft någon möjlighet att påverka utformningen av de förslag som ligger till grund för remissen. Däremot har vi vid samverkansdagarna haft möjlighet att ställa frågor.

Vid den senaste samverkansdagen, den 1 februari, var rektor närvarande under en och en halv timma för att ge PO möjlighet att komma med frågor och synpunkter i omorganisationsfrågan (vilket är en skyldighet enligt MBL).

Under samverkansdagen påpekade PO följande:

  • Inga övertygande argument, varken skriftliga eller muntliga, har framförts för en stor omorganisation. Det vore bättre att åtgärda brister inom ramen för nuvarande organisation.
  • En omorganisation skulle innebära mycket stora kostnader, exempelvis när alla system skall göras om. Härtill kommer kostnader i form av oro, dålig arbetsmiljö och förlorat tempo. Finns det verkligen argument för en omorganisation som motiverar dessa väldiga kostnader?
  • Verksamhetsperspektivet är frånvarande i de dokument vi har sett.
  • Minskade institutioner blir alltför sårbara. Härtill kommer att en viss storlek behövs för att institutionerna skall kunna fungera i en tvåcampusmiljö.
  • Starka akademiska skäl talar för större institutioner, som underlättar uppbyggnaden av kreativa forskningsmiljöer och ämnesövergripande samarbete.

Rektor hävdade att det främsta argumentet för en omorganisation var att organisationen skulle vara så enkel som möjligt.

Vidare hävdade han att det måste bli lättare att ställa om organisationen, lättare att se vem som tar de strategiska besluten och en tydligare tudelning dekaner/prefekter.

Fakulteterna borde ses som storinstitutioner. Det var där den långsiktiga bärigheten skulle finnas. De skulle också ge goda möjligheter till ämnesövergripande samarbete.

På vår fråga om vilken utvärdering som hade gjorts av den nuvarande organisationen svarade rektor, att en självvärdering hade gjorts i form av remissen, i form av rektors och prorektors institutionsbesök och i form av diskussionerna på prefekt- och dekanmötena, eftersom prefekterna och dekanerna är experter på verksamheten. En extern utredning har gjorts i form av den rapport som Technopolis gjorde i november. Rapporten, som är på knappt tre sidor, skulle nu läggas ut på webben. (Detta har också skett, se http://intranet.lnu.se/polopoly_fs/1.63749!Utlatande_om_Lnu_organisation.pdf.) PO anser inte att detta kan ses som en grundlig utvärdering.

Rektor sade också att vissa justeringar diskuteras i den föreslagna institutionsindelningen. Exempelvis skulle förslaget på en uppdelning av Sjöfartshögskolan sannolikt dras tillbaka (detta har sedan skett). Vidare fanns ett förslag från Nämnden för utbildningsvetenskap om att bibehålla en sådan nämnd för att hålla samman utbildning och forskning inom detta område. Detta hade dock ej vunnit gehör vid prefekt- och dekanmötet.

En särskild diskussion rörde den administrativa personalen. Det finns förslag på att exempelvis ekonomerna skulle vara centralt anställda och placeras ut på fakulteter och möjligen på de större institutionerna. PO är starkt kritiska till detta av flera skäl och har särskilt påpekat den stora oro som finns inom delar av T/A-personalen. Rektor sade att det inte är tänkt att flytta en massa människor. Universitetsdirektören sade, att man inte skall blanda in den s.k. treklöverrapporten i omorganisationsdiskussionen, det är en separat fråga. Frågan om stödfunktionerna kommer att bli föremål för en ytterligare remiss senare i vår.

Avslutningsvis kan sägas att rektor i samtal med oss vid flera tillfällen har framhållit, att inga beslut ännu är fattade och att det är en öppen process. Från dekaner och prefekter hör vi dock ofta något annat. Nu är det upp till bevis att medarbetarnas röster fortfarande är viktiga och kommer att tas på allvar.

2 Comments Post a Comment
  1. Catarina skriver:

    Hej,
    Ibland mina administrativa kollegor diskuteras och spekuleras det dagligen kring den nya organisationen och följande fråga har dykt upp:

    Till vem ska den enskilde medarbetaren framföra sina önskemål om placering och arbetsuppgifter i den nya organisationen? När kommer denna process att ta sin början?

    Jag vill också framföra att det finns oro och många funderingar kring var man hamnar i den nya organisationen, hur chefsskapet kommer se ut och om det kommer att bli övertalighet.

    Det är både anmärkningsvärt och synd att de s k stödprocesseerna behandlas långt ner i prioritetslistan även i denna omorganisationen.

    //Catarina

    • Anders skriver:

      Saco-styrelsen håller med om detta med prioritetslistan. Verksamhetsstödet är en alltmer integrerad del i allt vad vi gör vid universitetet och kärnverksamheten går inte många steg den förutan.
      Det finns inga beslut beträffande framtida placering etc. Rektor och universitetsdirektören har strukit under att vi inte skall flytta på folk. Samtidigt finns det, som jag skrev i utskicket i går, många röster i dekan- och prefektrådet som talar om centralisering till fakultets- och/eller universitetsgemensam nivå. (Detta behöver kanske inte i sig betyda omplaceringar av folk.)
      Kommunikatörernas sätt att arbeta proaktivt med frågorna, som jag också nämnde i utskicket, är föredömligt.
      Inget beslut om verksamhetsstödet ligger på universitetsstyrelsens bord den 19 april, men vi får vara uppmärksamma på eventuella indirekta konsekvenser av de beslut styrelsen kommer att fatta.

Leave a Reply